1. Gymnasiearbete

1.1 Syfte och frågeställning

Formulerar en idé, frågeställning eller hypotes (ett antagande).


1.2 Teori/Tidigare forskning

Vad finns skrivet sedan tidigare angående er frågeställning?

Sök bl.a. på följande sidor


1.3 Metod

Vilken metod är lämplig att använda för att svara på frågeställningarna?
Var noga med att anteckna vilka källor som används så att det senare blir lätt att skriva en källförteckning.

Gör en plan. Hur ska er undersökning göras?
Tidsåtgång och planering av tiden (veckotiden, gymnasiearbetsdagarna, gymnasiearbetsveckorna)?
Vem ska göra vad om ni arbetar i grupp?
OBS! Tidsåtgång, planering av tiden och vem som gör vad ska inte med i rapporten, bara redovisas för handledaren.


1.4 Slutsats/Resultat

Utvärdera ert resultat objektivt.


1.5 Diskussion

Här får ni ha egna åsikter. Men diskutera inte dina egna personliga förutsättningar som tid eller förkunskaper.



2. Slutrapporten

2.1 Språket

Rapporten ska uppfylla grundläggande krav på språkriktighet och formell struktur. Ett vetenskapligt språk ska aldrig vara onödigt tillkrånglat. Det gör man genom att sträva efter att uttrycka sig så klart och tydligt som möjligt. Språket i en rapport behöver inte vara komplicerat för att innehållet är komplicerat.

Språket i en vetenskaplig rapport ska vara objektivt. Det innebär att skribenten redogör för någonting utan att framhäva sig själv och sina personliga värderingar. Det är ju själva undersökningen som står i fokus, inte den som utför den. Skriv i passiv form, använd inte ord som jag, vi eller man. Det vill säga skriv inte "Vi mätte temperaturen" utan skriv "Temperaturen mättes".

I en rapport bör man sträva efter klarhet, saklighet och ett precist språk. Ordvalen i rapporten ska vara neutrala och specifika. Det innebär att man använder neutrala ord och facktermer som är specifika för det ämne man skriver om. Det är viktigt att använda sig av de ämnesspecifika orden för att rapporten ska bli bra. Det går ofta att uttrycka sig kortare och mer koncentrerat om man använder ett ämnesspecifikt språk. Facktermer som bedöms vara svåra att förstå måste förklaras i texten. Att använda neutrala ord innebär till exempel att inte använda värdeladdade ord eller slangformer av vanliga verb. En del av dessa ord kan upplevas relativt neutrala av många unga, men de bör inte användas i formella texter.

Med hjälp av korrekt citat- och referatteknik blir det tydligt vem som står bakom vad i texten. Skribentens egna tankar, underbyggda av argument, får bara finnas med i kapitlet diskussion.

Det är mycket viktigt att korrekturläsa texten flera gånger för att få till ett korrekt och tydligt språk.


2.2 De olika avsnitten i rapporten


2.2.1 Sammanfattning

Syftet med sammanfattningen är att ge en kortfattad tydlig bild av rapportens innehåll. Det är den text man söker på om man letar efter vetenskapliga rapporter. Genom att läsa den ska man kunna förstå innehållet utan att behöva läsa hela rapporten. Ska skrivas på engelska. Det är vanligt att ett abstract skrivs på engelska, även om rapporten i övrigt att skriven på svenska.
Sammanfattningen ska
- vara en kort version av hela rapporten, på totalt ca en halv A4.
- kunna läsas som en fristående text och kortfattat beskriva rapporten (syfte, metod, resultat och slutsats) i en löpande text.
- inte innehålla någon extra information som inte finns med i rapporten.
- kunna läsas utan hänvisningar till texten i rapporten.
- inte innehålla tabeller eller figurer.
- vara det sista du skriver i rapporten.


2.2.2 Innehållsförteckning

Innehållsförteckningen hjälper läsaren att hitta vilken sida de olika kapitlen eller avsnitten finns på. Den är också till för att ge läsaren en snabb uppfattning om rapportens innehåll och upplägg.
Titelsidan, innehållsförteckningen och sammanfattningen är inte sidnumrerade och de ska inte stå med i innehållsförteckningen.
Eventuella bilagor står med i innehållsförteckningen under rubriken bilagor. De är numrerade som bilaga 1, bilaga 2 och så vidare, men de är inte sidnumrerade och de har inget sidnummer i innehållsförteckningen.


2.2.3 Inledning

Inledningen ska presentera rapporten för läsaren. I inledningen ska det finnas en kort bakgrund till ämnet, varför ni valt just det och en beskrivning av varför detta är intressant.


2.2.4 Syfte

Syftet är det övergripande målet med undersökningen. Vad vill du ta reda på och vilken är din huvudfråga?
Frågeställningarna bryter ned syftet i konkreta frågor som är möjliga att besvara i undersökningen.
Ibland kan man ha ett antagande, en s.k. hypotes, som man med en undersökning försöker ta reda på om det stämmer. Inte alla rapporter innehåller en hypotes.


2.2.5 Tidigare forskning

Vilka tidigare rapporter eller artiklar har gjort liknande undersökningar?


2.2.6 Avgränsningar

Används för att precisera frågeställningen och informera läsaren om t.ex. vad man valt att inte undersöka i rapporten. Ofta är det lätt att frågeställningen är omfattande och man vill göra för mycket. Därför är det vikitgt att begränsa frågeställningen. Lägg ned tid på att avgränsa ämnet så att arbetet inte blir för stort och svårgripbart.


2.2.7 Metod

Eventuella yttre förutsättningar och material.
En kort presentation av hur arbetet är upplagt, särskilt viktigt i ett omfattande arbete, men ej nödvändigt i en kortare rapport.

Här beskrivs hur undersökningen gick till och vad som användes för att genomföra den. Det kan vara tester, beräkningar, intervjuer mm.
Alla metoder och allt material ska presenteras så detaljerat att någon annan skulle kunna genomföra samma undersökning på exakt samma sätt. Metoden ska alltid beskrivas objektivt, helt utan egna värderingar. Oberoende av hur det har gått ska man alltså varken utvärdera eller rekommendera metod eller material här, utan bara beskriva dem.

När man beskriver metod och material skriver man i dåtid.
Skriv så att en läsare kan följa tankegången och förstå vad som gjorts och varför.

Figurer och tabeller
Figurer och tabeller får finnas med om de underlättar förståelsen. Tabellerna och diagrammen kan inte stå för sig själva. De måste kompletteras med text som förklarar vad som visas.

I en vetenskaplig rapport skiljer man mellan figurer och tabeller. Allt som inte är tabeller, till exempel vanliga bilder och diagram, kallas för figurer. De tabeller och figurer som finns i en rapport numreras och förses med en kort förklarande text. Texten placeras under figurerna, men ovanför tabellerna. Hänvisa sedan till tabellerna och figurerna i texten.


2.2.8 Resultat

Här besvaras frågeställningarna, ganska kortfattat.
Det är en beskrivande text som ska besvara inledningskapitlets frågeställningar.
Resultatet ska beskrivas objektivt och bara beskriva precis vad man har kommit fram till utan att värdera eller analysera resultaten.
Det är viktigt att alla resultat som har erhållits i resultatdelen berörs, även om det är ett negativt resultat.

Figurer och tabeller
Resultaten ska presenteras så att det är lätt för läsaren att förstå dem. Ofta används tabeller, diagram eller statistik för att lyfta fram resultaten. Tabellerna och diagrammen kan inte stå för sig själva. De måste kompletteras med text som förklarar vad som visas.


2.2.9 Slutsats

Sammanställ och kommentera resultaten.
I slutsatsen gör du ingen egen värdering av resultatet. Den egna analysen görs i diskussionskapitlet.

Gå genom resultatet och granskar delarna i förhållande till t.ex. det som skrivits i inledningen, tidigare forskning eller förutsättningar.
Har syftet med arbetet uppnåtts och i vilken grad har de uppställda målen uppfyllts?
Dra slutsatser om tex fördelar och nackdelar med den metod man valt eller om resultatet påverkats av olika förutsättningar som fanns under arbetets genomförande.

Fundera även över arbetets förtjänster och fördelar/begränsningar med vissa metodval.
Stämde resultaten med hypotesen? Fick man svar på alla frågeställningar?
Kan man lita på resultaten?
Fungerade metoden?

Förslag på slutsatser kan vara att bekräfta eller förkasta en hypotes, vad resultatet visar egentligen.
Tänk på att slutsatserna inte är en sammanfattning av ditt resultat. Ett vanligt fel är att man anger att ett mätvärde t.ex. hastigheten bestämdes till 5 m/s som sin slutsats. Slutsatsen är en reflektion av hela undersökningen, vad visar undersökningen, vilka är dess förtjänster etc.


2.2.10 Diskussion

Diskussionen ska enbart kopplas till resultatet och slutsatsen i rapporten.
Här tänker man kritiskt, diskuterar och drar slutsatser utifrån resultaten, tidigare forskning och metod.
Det är tillåtet att vara personlig och komma med egna slutsatser, idéer och värderingar. Men diskutera inte dina egna personliga förutsättningar som tid eller förkunskaper. Redovisa t ex dina insikter och erfarenheter efter testerna.
Vad kunde gjorts annorlunda t.ex. med en annan metod?
Frågor som kvarstår?
En viktig del som man brukar avsluta med är hur den nya kunskapen kan användas, förädlas och förbättras?
Föreslå gärna teman för fortsatta undersökningar som anknyter till ditt gymnasiearbete.

Tänk på att inte dra alltför långtgående utan rimliga slutsatser.


2.2.11 Källor

Referenser är ett viktigt kapitel i rapporten, men ta bara med källor som använts i rapporten.
Varje gång du använder dig av andra författares formuleringar och uppgifter måste du noggrant ange källan så att läsaren av din rapport kan hitta källan.
När instruktionsfilmer, "tutorials" eller programmeringsinstruktioner från internet använts måste författaren hänvisa tillbaka till det materialet, så att det är möjligt för läsaren att återskapa förutsättningar för beräkningar, laborationer eller liknande.

När man refererar, citerar och hänvisar till källor i vetenskapliga rapporter är kraven på noggrannhet och precision höga. Välj ett referenssystem (Harvard eller Oxford) och följ det konsekvent genom hela rapporten. Det är viktigt att vara konsekvent och inte blanda de här båda systemen.

Internetkälla
För källor som är hämtade från internet är det extra viktigt att ange korrekta källuppgifter eftersom det händer att dessa källor förändras eller försvinner. Skriv alltid ut den fullständiga adressen till sidan samt datum och tid när informationen hämtades. Om adressen är lång och svår att tyda kan man skriva ut vad sidan heter och vem som ligger bakom den.


2.2.12 Bilagor

I bilagor placeras material som kan vara alltför omfattande och utförligt för att få plats i rapporten.
Det kan till t.ex. vara enkätfrågor, enkätsvar, tabeller, diagram, bilder, beräkningar, mätningar, kopplingsscheman och programkod.. Detta material kan man istället lägga in som numrerade bilagor längst bak i rapporten så att den som är intresserad kan hitta materialet.
I tekniska rapporter kan bilagorna vara omfattande. En bilaga kan vara många sidor lång och heter ändå i sin helhet. Bilaga 1.

Uppsatser.se


Skolverkets kursplan

Exempel på gymnasiearbete
IT-inriktningen
Design-inriktningen

Kursplanering

DatumAvsnittInlämningTid
AugustiSyfte och frågeställning
7 September (mån)Gymnasiearbetsdag 1Teori/Tidigare forskning (källor)
6 Oktober (tis)Gymnasiearbetsdag 2Översiktligt: Material och metod
v43GymnasiearbetsveckaMaterial och metod
11 November (ons)Gymnasiearbetsdag 3
3 December (tor)Gymnasiearbetsdag 4
15 Januari (fre)Gymnasiearbetsdag 5
v8GymnasiearbetsveckaHela rapporten
AprilHörsalen, Presentation
MajOpponering

Gymnasiearbete

För att en elev ska få en gymnasieexamen måste hon eller han ha gjort ett godkänt gymnasiearbete. Med gymnasiearbetet knyter eleven ihop sina studier på programmet och visar att den är förberedd för studier.

Gymnasiearbetet är en uppgift om 100 gymnasiepoäng. Gymnasiearbetet på de högskoleförberedande programmen ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier, i första hand inom de områden som programmet riktar sig mot. Gymnasiearbetet ska inriktas mot programmets karaktär, även när det gäller särskilda varianter av program.

Gymnasiearbetet kan genomföras enskilt eller i grupp. Däremot ska varje elev bedömas och betygsättas individuellt.